.

Äntligen fick jag lite tid över. Det har varit en hektisk tid med mycket jobb, sjuka barn och stress inför jul. Barnen, sambon och jag har varit sjuka i omgångar. Jag vet inte vad jag hade gjort utan barnens farmor och mormor? Farmor har varit så snäll och hjälpt till med barnen medans jag varit med jobbet i Stockholm. Och mormor som har tagit hand om barnen när de varit sjuka. Vad skulle vi gjort utan er ♥. Vi har inte drabbats av någon svininfluensa (vad jag vet), trots att vi inte lyckats komma iväg för vaccinering. Jag är skeptisk till vaccinering, och fortfarande väldigt tveksam. Men enligt vårdcentralen har jag fram till julafton på mig att bestämma hur vi skall göra och känner jag mig själv rätt så kommer jag tveka in i det sista... November och december har varit en seg period. Jag har varit trött, trött och åter trött. Flera gånger har jag velat göra som vissa djur - gå i ide och vakna först till våren när ljuset och värmen infinner sig igen. Mörkret, regnet och kylan gör mig helt orkeslös. Men nu närmar sig julen med stormsteg och det skall bli underbart skönt och välbehövligt med ett par extra lediga dagar. Då skall jag ladda mina batterier! 


Bakhjälp nr 1 och 2...


...bakhjälp nr 3.

Städhjälp.

Paketinslagning. Lagom till 1:a december fick barnen sina hemmasydda kalendrar (tack farmor och farfar). 48 st små paket inhandlas, slogs in och hängdes upp. Tyvärr ser man inte de fina tavlorna för alla paketen på bilden. Barnen blev lyriska när de upptäckte kalendrarna och varje morgon har de i tur och ordning öppnat sina paket.

 
Pepparkakshusbygge.


Tålamod krävs med en envis 2-åring och en ännu mer envis 4-åring...


Efter lång och hård träning så lyckades Hampus äntligen skriva sitt egna namn. Stolt ♥


Luciamorgon.


Eget pass. Redo för Thailand!


Äntligen kom snön. 

Till sist vill jag gratulera mina vänner Bettan och Rickard till deras två töser, Ida och Molly - som föddes ett par månader för tidigt. Jag önskar er all lycka och håller alla mina tummar jag kan att era prinsessor växer till sig och utvecklas fullt normalt. Det går inte en dag utan att jag tänker på er och jag vet vilken fasa, oro och förtvivlan ni går igenom. Hoppas att ni någonstans kan se en ljusning! Love.