Utskrivna
Lättnad - idag blev vi utskrivna från sjukhuset. Viktor hade ökat i vikt och doktorn var nöjd med hans utveckling. Kändes underbart när jag lämnade Neonatalavdelningen idag, kanske för sista gången? Nästa gång vi skall träffa läkaren för uppföljning så blir det på barnsjukhuset. Viktors fall kommer att följas upp med läkarkontroller/utvärderingar, antagligen under flera år. Det är med tårfyllda ögon som jag läser igenom Viktors journal. Att läsa om hans första timmar och hans första dygn ger mig rysningar. Han måste verkligen ha kämpat för sitt liv!
En fråga som vi ställer oss här hemma... Hur tackar man och visar sin uppskattning till den barnmorskan och läkaren som räddade livet på Viktor? Och hur tackar man vår kontaktläkare som bl a forskat i det här med nerkylning och som hela tiden varit närvarande i Viktors utveckling och kontinuerligt informerat oss om Viktors tillstånd?
Äntligen tillsammans - på riktigt ♥
Åh, vilka killar!
Meddela när ni känner att det är okej för oss att
komma på besök, måste ju få känna och lukta lite *ler*
Underbar bild, lånar den om det är okej?
*KRAM till er från faster*
Hej Catrin
Vad skönt att ni har fått komma hem. Tårarna rinner ju fortfarande när jag tänker på er, mina egna graviditetshormoner är nog i uppror för jag kan inte låta bli! Vilka goa killar du har. Nu längtar jag ännu mer efter vår nummer två, får hålla ut i 7v till!
Många kramar // Ulrika O
Sötaste killarna! Skönt att läsa att ni får kvar hemma. Håller verkligen men i det du skriver att det är viktigt att man uppskattar vård en den fantastiska personalen vi har i Sverige. Såg ett fruktansvärt repotage på Oprah om den amerikanska sjukvården.Där vågar man verkligen inte ens drabbas av nageltrång om man inte är miljonär. Kramar i massor!
Vilket sött kort på bröderna!
Ja du hur tackar man personalen...
Tror deras hjärta berörs enormt bara genom det du skrivit på bloggen, då de läser denna!
TA hand om er nu och njut, och Catrin ta det nu lugnt hemma och planera inte för mycke, och lär dig säga NEJ!
Kram kram
Tänk, vad rik jag är. Två så underbara skatter. Något värdefullare finns inte på hela jorden.
Puss puss på era mina små pussgurkor // mormor
Vackra barn och friska! Ja, det finns ju inte ord hur
tacksamna ni kan vara. Nu är det ju så att de som uträttat detta är ju säkert bekräftade bara genom att ha lyckats och att det genom Vikotr också visar att det även går att lyckas nästa gång något liknande inträffar. Sedan är han ju en stor, stark kille också som säkert bidrog till detta lyckosamma. Kram och försök att njut av varje stund. Man kan vara tacksam mot livet också - här och nu.
Åh vilket gulligt kort!!! Skönt att ha er hemma igen! Förstår att ni inte orkar med besök närmsta tiden men hör gärna av dig när jag får komma och gosa med lille Viktor! Hälsa familjen! Kramar i massor
Härligt att läsa att allt gått bra. Vi ser fram emot ännu en liten parvel på "Lyckliga gatan". Ta hand om Er! Många kramar från Fam Larsson i Emtunga.
Vad skönt att ni är hemma! =)
Jag jobbade ju själv på vuxen-IVA i många år, och vi kylde oxå ner våra hjärtpatienter... den bästa uppskattningen man som vårdpersonal kan få det är faktiskt ett tack-kort! Det brukar uppskattas väldigt mycket!
Ta hand om er!
//Hanna & co.